Forskarens bästa tips för att motverka arbetsrelaterad ohälsa

Sjukskrivningar i Sverige är ett stort samhällsproblem. Bakom de höga sjuktalen finns både ett stort mänskligt lidande – och enorma kostnader. I takt med att utmaningarna kring fysisk och psykisk ohälsa ökar får fler företag upp ögonen för hur investeringar i medarbetarna bidrar till att motverka ohälsa samtidigt som detta ger resultat för individen, företaget och samhället i stort.

Vi har träffat Irene Jensen, professor i metoder för företagshälsa vid Karolinska Institutet, för att prata mer om hur företag kan agera för att skapa en bättre arbetshälsa och minska kostnader för arbetsrelaterad ohälsa. Hon leder en forskargrupp som studerar mekanismerna bakom en god arbetshälsa- och förmåga. Irene har som arbetshälsoekonomi som specialintresse och innehar Sveriges första professur i företagshälsovård.

Er forskargrupp genomför just nu intressant forskning för att förstå mekanismer som skapar en god arbetshälsa och arbetsförmåga. Vill du berätta mer?

– Under decennier har arbetshälsoforskningen handlat mycket om att identifiera risker i arbetsmiljön, vilket har gjort att vi vet en hel del om detta nu, säger Irene. En mycket mindre del av forskningen har fokuserat på vad man gör åt detta.

– I vår forskargrupp är forskningen fokuserad på att hitta lösningar för att förebygga och åtgärda risker men även modeller för att hjälpa medarbetare tillbaka i arbete när ohälsa uppstått. Vi strävar efter att anpassa forskningen till de problem som är aktuella i arbetslivet, berättar hon vidare.

– Just nu handlar många av våra projekt om organisatoriska och social arbetsmiljö samt stress och vanlig psykisk ohälsa.

Produktionsbortfallet vid ohälsa för anställda som är i arbete kostar mer än sjukfrånvaron.

Arbetshälsekonomi, vad innebär det begreppet?

– I nästan alla våra projekt har vi även med de ekonomiska aspekterna i detta, vi kallar det arbetshälsoekonomi, berättar Irene. Detta görs i nära samarbete med de som skall använda resultaten av vår forskning såsom arbetsgivare, fack, företagshälsa, med flera, avslutar Irene.

Vilka kostnader uppstår idag på grund av ohälsa på arbetsplatsen?

– När man tänker på kostnader så är det vanligaste att man tar in kostnader för sjukfrånvaro och kringkostnader för det – till exempel ersättare, administration, etc – men det är också viktigt att räkna in produktionsbortfall pga av ohälsa, dvs hur mycket ohälsan påverkar prestationen, säger hon.

Kan du ge ett exempel på detta?

– Vi vet nog alla hur en förkylning, huvudvärk, stress och oro och liknande gör att vi inte fungerar som vanligt. Jämför med idrottare som vi hör dagligen i intervjuer berätta hur en förkylning eller liknande gjort att hen inte presterat som hen förväntat.

– Vi har i studier kunnat visa att produktionsbortfallet vid ohälsa för anställda som är i arbete kostar mer än sjukfrånvaron. Med detta menar jag inte att det är bättre för arbetsgivaren om den anställde sjukskriver sig utan detta visar på vikten att arbetsgivare arbetar på att förebygga ohälsa både genom att satsa på att ha bra arbetsförhållanden och en god arbetsmiljö, menar Irene.

– Att även stötta anställdas goda levnadsvanor har visat sig vara kostnadseffektivt för arbetsgivare då goda levnadsvanor förebygger många olika typer av ohälsa, inte minst psykiska och fysiska belastningsrelaterade besvär, avslutar hon.

VILL DU LÄSA MER OM HUR DU ARBETAR HÄLSOFRÄMJANDE PÅ DIN ARBETSPLATS? LÄS MER HÄR.

För att förhindra arbetsrelaterad sjukdom, vilka är dina fem bästa råd till arbetsgivare?

• Gör återkommande medarbetarundersökningar som inkluderar både arbetsmiljö, hälsa och levnadsvanor.

• Som första linjens chef be att få tillgång till din grupps resultat så att du kan använda resultaten för att åtgärda problem OCH arbeta med detta tillsammans med sin arbetsgrupp.
  
  Alla på arbetsplatsen har ansvar för en god arbetsmiljö!

• Ha arbetsmiljöfrågor som en fast punkt på APT-möten

• Var inte rädd för att fråga en medarbetare om dennes hälsa om du ser signaler på att något inte står rätt till

• Var uppmärksam på signaler på störningar i gruppen som till exempel minskad prestation, ökad sjukfrånvaro, konflikter, oengagemang etc.
  
  Det kan vara de första tecknen på större problem i arbetsmiljön som t ex överbelastning eller mobbning.

För att läsa mer om Irene Jensen och deras forskning finner du mer information på deras hemsida.

VILL DU OCKSÅ HA ETT FRISKARE FÖRETAG?

Boka en genomgång med oss för att se över er företagshälsovård.
Kontakta oss här.