Gener och hälsa - det finns ingen annan som du

Har du någonsin undrat varför studier kring mat och träning visar så motstridiga resultat? Det kan vara på grund av oss, och då framförallt på grund av våra olika gener.

De flesta människor mår bra av en mathållning bestående av massor av färska grönsaker, bär, essentiella fetter och protein. Men, när det kommer till att finjustera för ökad prestation, viktminskning eller optimal hälsa kanske dina behov och reaktioner på vissa livsmedel skiljer sig en hel del från din bästa väns.

Denna skillnad beror sannolikt, åtminstone delvis, på genetisk variation. Din vikt, kroppssammansättning och anlag för vissa sjukdomar är beroende av hur dina gener interagerar med din omgivning. Ett forskningsområde som går under namnet ”epigenetik”.

The genes load the gun, the environment pulls the trigger.

Vissa gener kan berätta hur maten bryts ned och används till energi, andra gener berättar om hur mycket eller lite du påverkas av inflammatoriska processer i kroppen och om du tål laktos eller inte.

Exempelvis drabbas inte alla med anlag för diabetes typ-2 av sjukdomen, medan andra gör det. Andra upplever att de väldigt enkelt bygger muskelmassa eller har en väldigt bra kondition, samtidigt som andra kan känna att de får slita i timmar på gymmet eller i löpspåret innan de märker något resultat.

Vad vi äter tidigt i livet kan påverka våra gener och även utvecklingen av sjukdomar långt senare i livet.

Vad vi äter tidigt i livet, och vad vår mor (och mormor) åt medan hon var gravid, kan påverka våra gener och även utvecklingen av sjukdomar långt senare i livet. Idag har det även visat sig att våra mödrars mödrar och deras livsstil kan påverka förekomsten av astma i våra liv.

Ett exempel från historien är den stora svälten i Nederländerna 1944-1945 där man följde barn som föddes under denna period. Det visade sig att många av dessa barn senare i livet hade större hälsoutmaningar i form sämre sockertolerans, högt blodtryck och fetma.

Varför skulle det öka risken för att drabbas av metaboliska och kardiovaskulära problem genom att födas under en svältperiod?

Forskarna bakom studien tror att det är för att kroppen försöker bli så effektiv som möjligt för lagring av kalorier, eftersom det inte fanns mycket mat under de tidiga utvecklingsåren. Det fungerar bra, tills man plötsligt har all den mat man behöver – och mer.

Våra gener påverkas av en mängd faktorer; till exempel maten vi äter, om vi får i oss tungmetaller eller miljögifter, vårt intag av alkohol, hur vi rör på oss samt av vår dygnsrytm. Och en mängd andra faktorer som vi förmodligen inte ens vet om ännu.

Men, även om det låter oroande så kom ihåg att vi har makten i våra egna händer. Vi kan inte påverka våra gener, men vi kan påverka deras uttryck och detta genom våra val i livet.

Det kan till och med få positiva effekter för nästa generation.